The day after tomorrow

I want to move to the day after tomorrow....
Fråga mig inte varför, men den meningen känns logisk just nu.
Den ifrågasätter varken det förflutna, kräver inte något i realtid, och önskar inte ngt för framtiden. Bara en önskan att hoppa några dagar fram. Är jag i framtiden kanske jag kan lyckas med ngt, och på så sätt hantera vardagen...

För mig var det logik i varje fall...

Varje gång jag ger upp inbillar jag mig att det kommer bli bättre. Enda sättet att plocka upp saker och fortsätta.
Har kännt de senaste dagarna att det hade varit så skönt att slippa plocka upp. Bara vara.

Börjar bli trött. Vardagen känns som en krigzon med landminor överallt. Bara en fråga om hur många jag ska lyckas trampa på eller undvika.
Hade velat uppleva hur det är att gå en dag utan att undvika minorna.... så kanske i
"the day after tomorrow" kan detta ske... Tappar jag hoppet, måste jag snabbt hitta ett nytt...